Folk utan jobb är också riktiga människor

ST:s kulturredaktör Susanne Holmlund. Foto: Eva-Lena Olsson.

Är det större samhällsnytta att tillverka vapen än att dricka en kopp kaffe med en ensam åldring? Och vad bör i så fall avlönas? undrar ST:s kulturredaktör.

Man lever bara så länge man har ett jobb, säger Lars Ahlins romanfigur Tåbb. Hans idol är Marx och fast Marx inte är särskilt populär i dag verkar de flesta ha tagit till sig den synen på arbete.

Vårt samhälle, skriver sociologen Roland Paulsen, prioriterar teknisk och ekonomisk framgång framför frågor om samhällets syfte och människans existentiella villkor. Hos oss är det stigmatiserande att sakna jobb. Hos oss tvingas politiker, för att få våra röster, lova att full sysselsättning ännu är möjlig, fast alla tecken pekar åt ett annat håll.

Det börjar rentav likna dubbelmoral. Å ena sidan en debatt som tuggar en allt ihåligare retorik om fler jobb, eller abdikerar i ett förhärligande av ”entreprenörskap” med det underliggande budskapet att om du vill klara dig får du själv hitta på något att sälja. Å andra sidan en verklighet där arbetsgivare strävar efter att ha så få anställda som möjligt.

Klicka här och läs resten av Susanne Holmlunds artikel.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s